Datorstrul och hjärnsläpp

Det blir ingen bild idag eftersom någonting är fel med kopplingen mellan kameran och datorn. Och jag är för trött för att försöka förstå vad.

Jag hade tänkt visa hur sjalen i feather and fan mönstret ser ut, men det får bli en annan dag. Jag har varit på stickjunta hos min mormor idag, och borde ha kommit ungefär halvvägs på sjalen nu. Det är svårt att säga, eftersom jag stickar tills garnet tar slut så får jag se hur lång den blir. Men det blir bra iallafall, och mönstret är så enkelt att jag kan ha det som tunnelbanestickning (och det är inga vassa, hemska, farliga strumpstickor som jag kan skada någon med heller, bara stora, trubbiga plaststickor! Så alla rädda Stockholmare kan åka tryggt i vår kommunaltrafik. Bortsett från whiplash skadorna man får av bromsningarna på tåget, men dom är jag faktiskt helt oskyldig till....)

Appropå stickning på tunnelbanan så satte sig en stickare brevid mig idag (men idag stickade inte jag) och hon gjorde någonting fint med grönt och gult mönster. Blyg som jag är så vågade jag inte prata med henne. Å andra sidan, varför börja prata med någon "bara för dom stickar"? Jag börjar ju inte prata med folk bara för dom läser? Men på något sätt så känns det som om vi har någonting mer gemensamt än vanliga människor, och att det skulle vara anledning nog för att börja terra en vilt främmande människa mitt i morgonrusningen. Jag vet inte vad jag tycker.....
Så min fråga till er blir:

Brukar ni hoppa på fellow stickers ute i det offentliga? Eller blir ni störda om någon hoppar på er?

Bara nyfiken.

Annars väntar jag på det nya mönstre för six sox knitalong. Vuxenstorleksmönstret ska komma imorgon, och från dom bilder jag har sett på dom som har gjort barnvarianterna ser mönstret helt ok ut. Kanske inte så jättespännande, men det kanske blir det när man väl börjat?